Samhället förändras och utvecklas i allt snabbare takt. Kraven på oss alla som lever i vårt samhälle ökar samtidigt som förutsättningar förändras. Kunskapskraven ökar och ribban för vad som krävs för att få ett arbete läggs allt högre. Därmed ökar också risken för att fler slås ut och riskerna att hamna i utanförskap. Skolans uppgift är att säkerställa att alla elever får de förutsättningar de behöver för att på sikt ta sin plats i samhället.

Vi är alla mer eller mindre olika, vilket vi också i de flesta fall, ser som en tillgång i samhället. Mångfald får samhällen att utvecklas. Pedagoger möter dagligen elever med olika förutsättningar och bakgrund. Utmaningen ligger i att ge alla elever med så olika förutsättningar och bakgrund det stöd de enligt lag har rätt att få för att nå målen för att finna sin egen väg och, längre fram i sina liv,  ta plats i samhället.

Samhället och vår skola brister allvarligt i förmågan att ge alla barn och unga det stöd de behöver för att nå sina mål. Som ett resultat ser vi en allt mer markant ökning av utanförskap. Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund säger, ”Pisaresultaten visar bedrövande nog att klyftan mellan olika elevers resultat ökar. Likvärdigheten måste nu stärkas, bland annat genom statligt huvudmannaskap”. Åsa Fahlén pekar på de insatser staten gjort, lärarlyftet, matematiklyftet och läslyftet som framgångsfaktorer och framhåller behovet av att ge skolan rätt förutsättningar och betonar vikten av ämneskunskaper och ämnesfortbildning. Skolan måste bli likvärdig och kompensatorisk.

En förutsättning för detta är naturligtvis att alla elever kommer till skolan. Så är inte fallet. För elever med funktionsnedsättning av någon form kan skolan i sig, på det sätt den är utformad, vara ett oöverstigligt hinder för att överhuvudtaget närvara och än mindre ta till sig kunskaper.

För att pedagoger skall ges möjlighet att möta denna mångfald av elever med de olika förutsättningar de faktiskt har måste vi förmodligen tänka nytt och tänka om. När pedagogen möter en klass på 25 eller fler elever där alla olikheter bland elever är representerade så ställer vi pedagogen inför en omöjlig uppgift.

Slutsats: Vi ger vare sig pedagoger de förutsättningar de behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt lagen eller alla elever de förutsättningar de behöver för att de skall nå sina mål.

Slutligen: De studier som gjorts ur ett socioekonomiskt perspektiv visar att en investerad krona ger fem kronor tillbaka i framtiden genom att fler får möjligheten att skapa sig en framtid och bidra till samhället och att totala kostnaderna för utanförskapet minskar.

En satsning på skolan kan med andra ord inte föras med ett kortsiktigt resonemang. Det krävs en insats nu och en stabilitet i fortsatt förutsättningsskapande för att bygga en skola för alla för framtiden.

Motionen avser att ge, förvaltning, skolledare och pedagoger, i förskola och grundskola möjlighet att utreda vad som behövs för att utveckla en skola i Lidköping som är likvärdig och kompensatorisk och där alla barn och unga får förutsättningar att klara målen.

En inkluderande skola och stöd till elever med funktionsnedsättning

I en inkluderande verksamhet anpassas också aktiviteter och krav utifrån elevens förmågor. För lärare som undervisar i inkluderande verksamheter är den praktiska utmaningen att i alla undervisningssituationer utgå ifrån och planera för elevers olika behov. Även när det finns anpassningar, strategier och hjälpmedel som underlättar för eleven kompliceras arbetet ibland av att eleven inte vill särbehandlas eller få annat material än övriga klassen. Om anpassningen används av hela klassen även om läraren har utgått ifrån en specifik elevs behov undviks att enskilda elever känner sig särskilda. Många av de hjälpmedel och strategier som underlättar för elever med funktionshinder kan fungera inkluderande och underlätta även för andra elever.

Kanske måste en inkluderande verksamhet införa olikheter som standard i skolarbetet. Om läraren redan från början planerar lektioner så att olika elever och elevgrupper arbetar med olika material, i olika grupperingar och kanske också med olika innehåll så blir variationen vardag. Att dela upp klassen så att några arbetar med ett kunskapsinnehåll som kräver mer lärarstöd och resten av klassen arbetar med något som kan göras mer självständigt är en möjlighet. Att medvetet arbeta med att dela upp klassen i större och mindre grupper samt att ge möjlighet för alla elever att ibland arbeta enskilt i ett grupprum eller en skyddad vrå av klassrummet gör det lättare för elever med funktionsnedsättning att också välja att arbeta i mindre grupp eller enskilt.

Arbetssättet kan i korthet beskrivas som att elever får arbeta tillsammans i små grupper med en väl definierad uppgift eller aktivitet. Att uppgiften är väl avgränsad och att även deltagarnas roller definieras kan vara extra viktigt för elever med funktionsnedsättning. Gruppens sammansättning är troligen också avgörande och bör bestämmas av läraren. I arbetssätten ingår också att eleverna får återkoppling på sitt gemensamma resultat, på vinsten av att hjälpa varandra och inte i första hand på individuella prestationer. Att i kartläggningen fokusera på starka sidor hos eleven ger läraren möjlighet att skapa utrymme för eleven med funktionsnedsättning att få visa i klassrummet att han/hon är bra på något. Att planera in situationer då elevens starka sidor framhävs och då eleven får möjlighet att hjälpa andra är troligen en viktig aspekt i en socialt inkluderande miljö. Många elever med funktionsnedsättning har specialintressen som kan tas med i undervisningen i olika situationer. Att få vara riktigt bra på något stärker ofta elevers sociala ställning i klassen.

Övriga inkluderande faktorer kan vara att resurspersonalen har utbildning om elever i behov av stöd, att resurspersonen finns som en resurs även för andra i klassen, att både lärare och resursperson arbetar med socialt lärande i klassen och att de har ett nära samarbete med elevens föräldrar. Förutsättningarna för inkluderande arbete ökar om resursperson och klasslärare har möjlighet att planera tillsammans. Det innebär ofta att både läraren och resurspersonal behöver mer tid för att planera, både enskilt och tillsammans med andra som träffar eleven.

Tid behövs också till att skaffa sig nya kunskaper samt för att anpassa undervisningsmaterial och elevens hjälpmedel. Att klasslärare och resursperson får gemensam fortbildning eller handledning är troligen också en faktor som underlättar ett inkluderande arbetssätt (viktiga hänsyn i arbetet, se bilaga 1).

Med anledning av detta yrkar Alliansen, Barn och Skola i Lidköping:

• Att i förskola och grundskola utreda vad som behövs för att utveckla en skola i Lidköping som är likvärdig och kompensatorisk och där alla barn och unga får individuellt stöd i sitt lärande och förutsättningar att klara målen. Utredningen skall identifiera och precisera förbättringsområden samt vilka effekter man förväntar sig av insatsen i dialog med intresseorganisationer med kunskap om NPF. Av vikt är också att belysa vilken konsekvensen på redovisade förbättringsområden får på struktur, organisation och utformning av lärande miljön (krav på lokaler för skolans verksamhet).
• Att genomlysa pedagogens arbetssituation: Säkerställa att varje pedagog har de förutsättningar som krävs för att stödja varje elevs individuella lärande. Att identifiera vad som krävs för att pedagogen skall få kunskap och förutsättningar i sin roll för att säkerställa att varje elev ges tillräckligt stöd utifrån sina behov och förutsättningar (frigöra tid till stöd för samt kunskap om bemötande och anpassad pedagogik för att stärka varje elevs individuella lärande).
• Att utifrån inkluderingsaspekten belysa vilka krav som bör ställas på lokalers utformning för att säkerställa att alla elevers behov av trygghet tillgodoses avseende lärandemiljön.
• Att ta fram en handlingsplan (aktivitetsplan, tid och resursplan) och där besvara frågan vilka resurser skolan behöver för att säkerställa att vi får en skola som är likvärdig och kompensatorisk och där alla barn och unga får förutsättningar att klara målen.

Rasmus Möller ( M ), Ingemar Rogbrandt ( C ), Maria Edström ( Kd ), Thomas Jansson ( L )

för Alliansen i Lidköping

Bilaga 1) Inkludering av elever med funktionsnedsättning, fokus på tillgänglighet

För att underlätta inkludering av elever med funktionshinder är nedanstående hänsyn viktiga:

• Att skapa sammanhang och förutsägbarhet
• Planera och organisera
• Utveckla lärandestrategier som inte enbart är verbala utan även visuella och konkreta
• Regler och den osynliga läroplanen
  • Bryt ned övergripande regler som kan uppfattas som abstrakta till konkreta exempel på vad dessa regler innebär
• Socialt samspel och socialt lärande
  • Att använda och tolka icke verbal kommunikation som ansiktsuttryck, gester röstanvändning, avstånd till andra mm
  • Samtalsfärdigheter: att initiera, upprätthålla och avsluta samtal
  • Lekar och aktiviteter som jämnåriga gör
  • Att tolka och förstå andras och egna känslouttryck
  • Att ta andras och egna perspektiv (förstå andras och egna bakomliggande motiv till handlingar)
  • Problemlösningsstrategier
  • Att kompromissa och förhandla
  • Stresshantering och att hantera egna känslomässiga reaktioner
• Konkretisera sociala situationer
• Lärarrollen och klassrumsklimatet
  • Sociala aktiviteter med målet att alla ska kunna vara delaktiga måste alltid planeras så att eleven med störst behov av stöd i det sociala samspelet har möjlighet att delta.
• Att informera
  • Öka kunskap om funktionsnedsättning och specifikt, om elev och föräldrar tycker att det känns bra, informera om elevens starka och svaga sidor för att öka förståelse i klassen.
• Tillfälle till återhämtning
  • Elever med funktionsnedsättning kan ofta uppleva att tiden utanför klassrummet är den mest ansträngande. Det innebär ofta att det är i dessa situationer eleven behöver mest stöd. För att få möjlighet till återhämtning kan rasten behöva organiseras så att den innebär vila för eleven. I samråd med eleven och föräldrar kan, om behov finns, särskilda rastaktiviteter planeras.
• Samtal och utvärderingar
  • Många elever med funktionsnedsättning har svårt med reflekterande samtal. Att ha visuellt stöd i samtal är ofta en strategi som underlättar för eleven att föra fram sina åsikter och upplevelser.
• Förståelse
  • Elever med funktionsnedsättning kommer troligen också att utmana lärarens föreställningar om logiska beteenden. Det eleven gör måste försöka förstås utifrån elevens unika sätt att tänka. I sin vardag ska lärare och personal kunna förhålla sig till elever som utmanar det välkända och begripliga i lärandesituationer och i socialt samspel.
• Stress
  • Många elever med funktionsnedsättning är beroende att omgivningen tar ansvar för att eliminera så många stressfaktorer som möjligt i hans eller hennes tillvaro. Många elever kan också behöva hjälp att lära sig känna igen sina stressbeteenden, bli medvetna om vilka situationer som stressar och hur dessa ska kunna hanteras. Att reflektera över stress blir därför i stort sett en sammanfattning över inkluderande strategier.
• En inkluderande skolmiljö som också förebygger stress
  • Många av de beteenden som vi som personal upplever som problematiska kan vara symtom på stress. Genom att försöka ta reda på vilka stressfaktorer personen utsätts för kan det planeras för en förändring genom att villkoren för eleven förändras.