Motion – Inrätta Lektorstjänster på De la Gardie

• Före kommunaliseringen av skolan fanns det regler för hur stor del av tjänsteunderlaget i vissa ämnen på de teoretiska linjerna i gymnasieskolan som skulle besättas med lektorer. Vid kommunaliseringen 1991 infördes en passus i skollagen om att de nya huvudmännen skulle sträva efter att på gymnasienivå anställa lärare med forskarutbildning. Så blev det tyvärr inte. Ett skäl har varit ekonomiskt, statens kompensation till kommunerna för de högre lektorslönerna avskaffades i och med kommunaliseringen. Ett annat skäl var att lektoraten representerade en förgången skolvärld.

Idag, 26 år efter kommunaliseringen och med de stora förändringar inom utbildningssystemet som ägt rum, finns det stor anledning att se på lektorstjänster med nya ögon. En modern skola med lärarlag förutsätter lärare med både bredd och djup, forskningsanknytningen är därför viktig! Chansen kom för kommunerna 2013 då Skolverkets föreskrifter om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare utkom. Två vägar att göra karriär blev nu möjligt; förstelärare och lektor. Vår kommun sökte statliga medel för att genomföra karriärtjänster för lärare, ansökan beviljades och arbetet sattes igång. I Lidköping valde man att enbart satsa på karriärmöjligheten förstelärare.

Detta är beklagligt anser vi. För att försöka förstå detta beslut behöver vi först utreda vad en lektor är för något? En lektor är en legitimerad lärare som har avlagt en examen på forskarnivå, licenciat- eller doktorsavhandling. Det är också en lärare som har avlagt minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet och visat pedagogisk skicklighet (Skolverket.se).

I lektorstjänsten skall finnas ett ansvar för utveckling och kunskapsöverföring till pedagoger avseende pedagogik och ämnesspecifika kunskaper. För att möjliggöra detta skall den som uppbär en lektorstjänst vara knuten till någon relevant forskningsinstitution. Vi avser att lektorstjänsterna skall gälla för i första hand gymnasiet och de bör innefatta alla teoretiska ämnen samt idrott och hälsa. På sikt bör även grundskolan införa lektorstjänster.

Vid De la Gardiegymnasiet finns i princip inte denna kompetens, vi har 1 lektor av ca 300 lärare och över 2000 studenter. Vid olika möten med Lärarförbundet har flera lärare ställt frågan varför inte kommunen satsar på lektorstjänster? Svaret har blivit: ” – Det finns ingen som är kompetent nog att söka!”. Detta innebär att man som kommun i god tid behöver flagga för en satsning på lektorstjänster. Då kan de lärare som kan tänka sig att avlägga en examen på forskarnivå få en möjlighet att göra det, för att sedan kunna söka en av dessa av kommunen ”öronmärkta” lektorstjänster.

Lektorstjänster söks, till skillnad från förstelärartjänster, utifrån din kompetens. Att man inte väljer att satsa på lektorstjänster i vår kommun är således märkligt då syftet med dessa är att etablera en expertis på den lokala nivån. På sikt kommer det att finnas personal med en djupare kunskap inom olika ämnes- och kunskapsområden. De kan aktivt bidra till att utveckla verksamhetens professionella grund och genom olika insatser, t ex handledning, egen forskning, deltagande i regionala eller nationella forskningsprojekt medverka till kunskapsutveckling inom skolan. Det innebär en kvalificerad och fördjupad utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skulle höja statusen för läraryrket och kvalitén på utbildningen avsevärt!

Ett exempel att inspireras av är ett program som utarbetats vid Lunds universitet. Där rekryteras forskarstuderande bland verksamma gymnasielärare med sedvanlig behörighet för forskarstudier och med minst två års yrkesverksamhet som gymnasielärare eller motsvarande bakom sig. Antagningen av forskarstuderande sker vid institutionerna, men gruppen omfattas av en särskild studieplan. Forskarstuderande antages med inriktning på i första hand licentiatexamen. Avhandlingen har anknytning till skola och lärande. Arbetsgivaren bekostar forskarstudierna, universitetet står för undervisning och handledning.

I december 2009 beslutade Jönköpings kommunstyrelse att införa lektortjänster, det moderata kommunalrådet Mats Green svarade då på en motion från Vänsterpartiet enligt följande: ”…mot bakgrund av det ovanstående instämmer jag i gymnasienämndens och skol- och barnomsorgsnämndens yttrande över motionen som sammanfattningsvis innebär att Jönköpings kommun ska verka för fler lektorer liksom för att kontakterna mellan högskola och skola intensifieras så att forskning och forskningsresultat aktivt bidrar till ökad måluppfyllelse i kommunens skolor.”

Med anledning av detta yrkar Liberalerna i Lidköping att:

• Att det i vår kommun inrättas lektorstjänster
• Att utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att i samarbete med universitet och högskola påbörja lektorsutbildningar för lärare i kommunen

KF § 42 Svar på motion (L) om att inrätta lektorstjänster med utbildning i Lidköping(107113)